Svenska rapporter


Carniegie SIFO-rapport-2015

SIFO-undersökning. Redovisning av stödet för en legalisering av cannabis i Sverige

Artikel – Narkotikarelaterade dödsfall mellan länder

Anna Fugelstad, psykolog, med dr, Karolinska Institutet

Är det möjligt att jämföra statistik över narkotikarelaterade dödsfall mellan olika länder? Anna Fugelstad, psykolog, med dr, Karolinska Institutet Bakgrund Under senare tid har det förts en livlig debatt om den svenska restriktiva narkotikapolitiken. Ett argument som lyfts fram är att Sverige har en högre andel narkotikarelaterade dödsfall än de flesta andra EU-länder. Ett exempel på detta är när Magnus Linton i en debattartikel i Dagens Nyheter under rubriken ” Nu rasar grunden för svensk drogpolitik” inledde med: ”Trots att fler missbrukare dör i Sverige än i andra länder råder konsensus i riksdagen att landet är ett narkotikapolitiskt föredöme”. (1) Uppgifterna om Sveriges höga andel narkotikarelaterade dödsfall kommer från EU:s narkotikaobservatoriums (ECNN) årsrapport (Annual Report 2011). Där redovisas följande figur över andel narkotikarelaterade dödsfall i olika EU-länder samt Norge och Turkiet: FIG. 1 I en fotnot  understryks att ”enkla jämförelser mellan olika länder bör göras med försiktighet då det fortfarande finns skillnader mellan definitioner och kvalitén i rapporteringen i vissa EU-länder”.

Vad det är för skillnader beskrivs ej närmare. 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0 160,0 Romania Turkey Hungary Slovakia Czech Republic Portugal Bulgaria Poland France Greece Belgium Netherlands Latvia Italy Spain Slovenia Croatia Cyprus Germany Malta Lithuania Austria Sweden Luxembourg Finland Denmark United Kingdom (DSD) Ireland Norway Estonia Antal narkotikarelaterade dödsfall per miljon i åldrarna 15-64 år 2009 eller senaste år dessförinnan 2 Eftersom det enligt figuren finns mycket stora variationer mellan medlemsländerna är det viktigt att utesluta andra faktorer än andelen narkotikarelaterade dödsfall som förklaring till de uppgivna skillnaderna. Frågan är med andra ord är om skillnaderna är verkliga. Avsikten med detta PM är att närmare beskriva dessa ”skillnader mellan definitioner och kvalitén i rapporteringen i vissa EU-länder. Underlaget för beskrivningen är dels några aktuella studier som behandlar kvalité och jämförbarhet för europeisk dödsorsaksstatistik. Därefter granskas olika studier från ECNN och den årliga rapporteringen av narkotikarelaterade dödsorsaker från samma källa.

 

Socialstyrelsens rapport: Narkotikarelaterade dödsfall – en analys av 2014 års dödsfall och utvecklingen av den officiella statistiken

Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att utveckla statistiken om
narkotikarelaterad dödlighet. Inom ramen för uppdraget har Socialstyrelsen genomfört en fördjupad analys av de narkotika-
relaterade dödsfallen 2014.
Omkring tre fjärdedelar av de 765 personer som avlidit av
narkotikarelaterade dödsorsaker år 2014 är män och en stor andel i en relativt ung ålder, medianåldern är 37 år. Olycksfallsförgiftningar (överdoser) med illegala substanser och opioider som bupreno
rfin och metadon dominerar. Merparten av dessa läkemedel kommer sannolikt från andra källor än genom förskrivning i nära anslutning till dödsfallet.
Bland männen är det även vanligt att tidigare ha vårdats för sitt missbruk.
Bland kvinnor dominerar istället dödsfall genomsuicid eller skadehände
lser med oklar avsikt. Medianåldern är 48 år och de vanligaste substansfynden är läkemedel som tramadol, oxikodon och morfin, varav en stor andel hämtats ut på apotek. Vårdhistoriken för kvinnor innefattar också i högre grad psykisk ohälsa, speciellt depression.
Majoriteten av de som avlider på grund av en förgiftning har minst två
substanser i kroppen. Inslaget av olika läkemedel är mycket stort
, främst opioider tillsammans med bensodiazepiner. Nya psykoaktiva substanser (NPS) står för en mindre andel av de totala dödsfallen.
Antalet dödsfall kopplade till NPS har dock ökat de tre senaste åren, från 24 år 2012 till 58 år 2014. Ett exempel är den syntetiska opioiden MT-45, som påvisades isamband med 21 dödsfall år 2014.
Enligt måttet på narkotikarelaterad dödlighet i Socialstyrelsens
officiella statistik har antalet dödsfall ökat sedan år 2006. De senaste åren har ökningen varit markant och mellan 2013 och 2014 uppgick ökningen till 30 procent. Till och med år 2011 hör ökningen till stor del ihop med konstruktionen av det mått som använts samt förbättrad information på dödsorsaksintygen. Exempelvis har vissa läkemedel fasats ut från marknaden och ersatts av andra, vilket inte har vägts in när antalet dödsfall har redovisats.
Ökningen från 2012 och framåt sammanfaller med att Rättsmedicinalverket (RMV), som undersöker orsakerna till de flesta narkotikarelaterade dödsfall, införde nya analysmetoder 2011.
De nya metoderna förbättrade känsligheten i analyserna och
innebar att RMV utförde analyser på ett större antal substanser, även vissa NPS. Socialstyrelsens samlade bedömning är att den ökning av de narkotikarelaterade dödsfallen som rapporterats i huvudsak förklaras av de metodförändringar som redovisats i denna rapport. En reell ökning i narkotikarelaterad död de senaste åren kan dock inte uteslutas.

 

Social styrelsen – Nationell riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

I dessa nationella riktlinjer ger Socialstyrelsen rekommendationer
om vård och stöd vid missbruk och beroende. Riktlinjerna är en
revidering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
från 2007. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom
hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Riktlinjerna riktar sig i första hand till beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, såsom politiker, chefstjänstemän och verksamhets- och enhetschefer.
Rekommendationerna bör påverka resursfördelningen inom vården
och omsorgen på så sätt att förhållandevis mer resurser fördelas till
högt prioriterade tillstånd och åtgärder än till dem som har fått låg
prioritet.

Rapport från Brå 2016 – Provtagning vid misstanke om ringa narkotikabrott

Polisen har sedan 1993 möjlighet att avkräva personer blod- eller urinprov vid misstanke om ringa narkotikabrott i form av eget bruk. I denna kortanalys undersöks Rättsmedicinalverkets registerdata om de totalt drygt 460 000 prov som analyserats mellan 1998 och 2015.

Noa Rapport: 53 Utsatta områden 2016 – sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser

Denna rapport är en fördjupning av fjolårets rapport”En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället” sombeskrev fenomenet med utsatta områden varför denna haft ambitionen att bättre förstå de bakomliggande orsakerna som har lett fram till den utvecklingen i de områden som beskrivs.

En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället 2014
Rikskriminalpolisens rapport över kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället i Sverige 2014

Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988–2014, CAN
Rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Rapport 150, Ulf Guttormsson

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, rapport om Skolelevers drogvanor 2014